Varmperiod

Malis årstider är inte samma som i Sverige. Här är det regnperiod i juni till september, sval period i november till januari och varm period i mars till maj. Just nu är det alltså varmt. Förra veckan var det upp till 43 grader men nu är det något "svalare" igen och det går knappt över 40-strecket. Jag gillar i allmänhet värme men ibland blir det för mycket av det goda. Häromdagen var jag på en av våra skolor på andra sidan stan. Det tar 40 min att köra utan trafik men i rusningstrafik kan det ta upp till två timmar och AC.n i bilen var sönder. Det var nog 60 grader i bilen och jag svettades så det rann ner i ögonen så jag inte kunde se. Det är ju lite jobbigt när man kör i rusningstrafiken med flera hundra motorcyklar susande förbi en.
Man måste också tänka på sådana saker som att borsta tänderna innan man duschar (annars blir man svettig igen), lägga något på alla papper på skrivbordet eller vid sammanträdet så inte fläkten blåser ner det på golvet. Man måste också välja mellan att ha levande ljus eller fläkt vid middagsbordet. Att gå utanför huset utan att ta med sig en flaska vatten är inte heller att tänka på. Men det går faktiskt bättre än man kan tro, visst har man inte samma ork till att jobba men det gäller alla i det här landet.

Vardagsrum på gatan

Häromdagen gick jag hem till Anita som bor i samma område som vi och det slog mig att det kändes som att gå rakt igenom folks vardagsrum fast jag gick mitt på gatan. Malier är väldigt sällan i sina hus. Man sitter hellre ute på gatan så man har något att titta på. När jag gick den dryga kilometern en fredagskväll såg jag flickor som flätade håret på varandra, mammor som lagade mat och sålde saker, barn som lekte, gubbar som satt och snackade, folk som tittar på TV (mest fotbollsmatcher), bön på mattorna. Sen är det förstås sånt som man inte gör i vardagsrummet som att köra åsnekärra eller pousse (kärra utan åsna), tvätta bilar, mattor, möbler eller sig själv. En av de mer udda arbetena som sker på gatan är "bankarna" som med en träklubba manglar tyg tills det blir helt glansigt och prassligt. Går man en runda i Vetlanda en fredagkväll ser man inte en enda människa knappt.