Fastemånad

I lördags flyttade vi in i vårt hus och samma dag började Ramadan, den muslimska fastemånaden. I Mali är ca 90 % av befolkningen muslimer och de flesta vuxna håller fastan. Då får man inte äta eller dricka under dygnets ljusa timmar. En konsekvens av detta är att trafiken på kvällarna är värre än vanligt, folk är hungriga och trötta och vill bara komma hem. Härom dagen råkade vi handla på Azars på kvällen, den enda riktiga mataffären på vår sida om floden, och det var knökafullt med folk som skulle kosta på sig lite extra fin mat under fastemånaden. Detta var en inte riktigt lika stor nära-döden-upplevelse som att stå i hamburgerkö på Liseberg i slutet av juli men nästan.. Och i brödbutiken stod fullt med folk och viftade med pengar för att få sig en bit bröd när skymningen fallit.

För övrigt märks fastan mest i stan genom att:
Sockret har blivit dyrare.
Morgonbönen kl fem i minareten är längre.
Det finns mer kakor och nötter i affären.
Det är fler som tigger för man ska ge mer allmosor under fastan.

Vi själva fastar inte utan äter god mat både hemma och hos vänner. Igår fick vi internet hemma så det blir lättare att hålla kontakten. Nästa hemmaprojekt är att göra rent poolen från lera och löv och fylla den med vatten i stället. När det är 30 grader inomhus utan luftkonditionering känns det som om det kan behövas ett dopp då och då.

Nya i stan

Bamako är en gryta som kokar av liv. Massor av människor, bilar, motorcyklar, marknader och hus. Nu är det regntid och varmt och fuktigt. Då kokar det i avloppen också. Sophanteringen här lämnar en del övrigt att önska. Floden är full av vatten och det är grönt överallt.
Det svåraste att vänja sig vid är att det är så smutsigt överallt, dammet tränger in i alla vrår. I vårt hus har vi städat i en vecka nu och det känns ändå inte rent. Jag vet att man vänjer sig, har bara inte gjort det ännu.
Vi flyttade hit för precis en vecka sedan och i morgon ska vi flytta in i vårt hus. Vi hade hoppats att det skulle gå snabbare men taket var inte lagat och det regnade in. Nu har de lagt ny cement på och vi har tagit bort all puts i innertaket som regnade ner på oss när vi kom. (Maliska hus har nästan alltid platt tak som man kan gå upp på, eller bygga en våning till på om man vill.) Det som fattas för att kunna flytta in är några skruvar så att vi kan skruva ihop sängarna och en madrass till.
Det som är lätt att vänja sig vid är att ha en trevlig kock som heter Dominique och som lagar fantastiskt god mat. Idag åt vi vitlökskyckling med pommes frites och friterade matbananer, för första gången i vårt nya hus. Barnen åt tills de nästan sprack.
Det är också lätt att vänja sig vid maliernas öppna sätt och alla välkomsthälsningar, både från gamla vänner och nya bekantskaper.
Vi har jättetrevliga amerikanska grannar och barnen har lekt med deras barn nästan varje dag, och badat i deras pool. Anton och Keenan är lika gamla, älskar fotboll, tennis, bad, data- och tv-spel och att reta småsystrar så det skulle inte kunna vara bättre. Tjejerna trivs också bra ihop även om Alma har lite svårt att hänga med i engelskan än så länge.
Barnens skola började i torsdags och nu längtar vi bara efter lite vardagslunk, fast en annan än i Sverige.